Debattartikel Satsa på civilsamhället nu

Publicerad 16 oktober 2015 i Västerbottens Kuriren http://www.vk.se/1551116/satsa-pa-civilsamhallet-nu

DEBATTARTIKLAR (2015-10-17) Civilsamhällets insatser, roll och innovationskraft i den samhälleliga välfärdsutvecklingen måste tillerkännas den betydelse som den faktisk haft – och fortfarande har. Inte för sektorns egen skull utan för att det behövs ett gott samarbete och jämlika förutsättningar mellan sektorerna för att tillsammans kunna axla ansvaret för samhälles utveckling. Det skriver Ylva Löwenborg, Luleå som är regionchef för Sensus studieförbund och vice ordförande i SEÖN – Social Ekonomi Övre Norrland.

Vi ser ofta olika mätningar som undersöker näringslivsklimatet i varje kommun. Runt om i länen finns kommunala näringslivskontor och bolag. Det produceras näringslivsbilagor och särskilda näringslivstidningar. På olika näringslivsgalor delas det ut näringslivspriser där skickliga företagare tar plats som förebilder och inspirationskällor. Företagsfrukostar och olika företagsnätverk stöttas och lyfts fram av det offentliga. Det är bra! Vi behöver ett starkt och livskraftigt näringsliv. Men vi behöver också ett starkt och livskraftigt civilsamhälle för att skapa tillväxt, utveckling och attraktivitet i ett län eller en region. Jag tycker att det är klokt att kommuner satsar resurser på att skapa ett gott företagsklimat på orten och att det arbetas långsiktigt och strategiskt för att utveckla näringslivssektorn. Det är viktigt att det finns näringslivschefer och näringslivsstrateger inom offentlig sektor som fokuserar på att underlätta för företag att etablera sig och utvecklas. Det är härligt att se glädjen hos företagaren som på galan får näringslivspriset och den skjuts och uppmärksamhet företaget får efter det.

Min absoluta övertygelse är att alla de tre sektorerna; offentligheten, civilsamhället och näringslivet, behövs för att vi ska kunna hantera de samhällsutmaningar vi står inför. Det är inte en enskild kommun som kan hantera flyktingkrisen, ett företag löser inte klimatproblemen, attraktivitet och inflyttning i glesbygd sker inte enbart genom en gruvetablering, ett landsting fixar inte god folkhälsa på egen hand. Jag har haft förmånen att arbeta som anställd tjänsteman i olika chefspositioner i civilsamhället de senaste tio åren. Tidigare har jag verkat i både näringsliv och offentlig sektor och är tacksam över att ha fått möjligheten att se varje sektor inifrån. Utifrån detta så är jag övertygad om att vi skulle få en riktig ”boost” i en mängd olika samhällsområden om vi satsade lika långsiktigt, tydligt och kompetent på civilsamhällesutveckling som på näringslivsutveckling. Vi skulle få en större möjlighet att hantera de samhällsutmaningar vi har till exempel kring vård och omsorg, sociala insatser, hälsofrågor, jämlikhet och jämställdhet, urbanisering och glesbygdsutveckling. I dag är det så himmelsvid skillnad i förutsättningarna mellan näringsliv och civilsamhälle att det är svårt att mötas som jämbördiga parter i goda samarbeten. Därför drömmer jag om festliga och fullsatta civilsamhällesgalor där vi prisar organisationer och personer som gjort fina insatser. Jag vill se kommuner som inte bara arrangerar företagsfrukostar utan också föreningsfrukostar i syfte att sprida kunskap, underlätta nätverkande och skapa plattformar för mer sociala innovationer. Jag ser framför mig att ”Civilsamhällesnytt” är en spridd och välläst tidning och web.

Vi mäter årligen hur bra eller dåligt klimatet är i kommunen för ett aktivt föreningsliv. Visionen om livaktiga civilsamhälleskontor på kommunen, civilsamhällesstrateger på länsstyrelse, landsting och regioner som skapar förutsättningar för ett starkt och livaktigt föreningsliv är glasklar för mig.
När vi tar fram regionala utvecklingsstrategier eller arrangerar olika strategiforum för länet vill jag att det är självklart att representanter från civilsamhället bjuds in. När kommunen kraftsamlar för sitt långsiktiga visionsarbete vill jag att civilsamhället ska vara en lika självklar spelare som näringslivet. Jag vill se att civilsamhällets insatser, roll och innovationskraft i den samhälleliga välfärdsutvecklingen tillerkänns den betydelse som den faktisk har, både historiskt och idag! Inte för sektorns egen skull utan för att det behövs ett gott samarbete och jämlika förutsättningar mellan sektorerna för att tillsammans kunna axla ansvaret för vårt samhälles utveckling.

Ylva Löwenborg

Kraftsamling 2011-2015

Kraftsamling 2011-2015 är en unik medborgardialog i Norrbotten som efter åtta konferenser och fler än 380 rundabordssamtal sammanställt norrbottningarnas egna tankar och förslag på hur man gemensamt skapar ett attraktivt län – Framtidsbilder om livet i Norrbotten.

På den sista konferensen (2015-02-10) samlades över 400 personer på Kulturens Hus i Luleå. Temat var Att göra skillnad. Processledaren Peter Örn var imponerad över den stora uppslutningen och det breda engagemanget.

Utbudet av workshops var imponerande stort, bl a var SEÖN ansvariga för workshopen Rörelse som gör skillnad! Om civilsamhällets kraft i regional utveckling. För att bygga ett attraktivt, öppet och inkluderande Norrbotten med tillväxt och god självbild behöver vi ett levande civilsamhälle. På vilket sätt bidrar församlingen, idrottsklubben, studieförbundet, teatergruppen, miljörörelsen, den etniska föreningen och kvinnoklubben m fl till regional utveckling, demokrati och tillväxt? Vilka förutsättningar behövs för ett aktivt föreningsliv? Samverkan mellan föreningsliv, näringsliv och offentlig sektor är viktig för Norrbotten säger vi. Men på vilket sätt kan vi samverka?  Vart finns krockar och konfliktytor? Vilka goda exempel kan vi lyfta fram? Vad innebär civilsamhällets olika roller som röstbärare, serviceproducenter, demokratiskola och skapare av gemenskap? Niclas Bromark och Ylva Löwenborg ledde workshopen.

Själv valde jag två andra för att sprida SEÖNs existens och frågor till fler: RegLabs Ingen kommer undan politiken! och Ny Tänks/Ung i Tornedalens Ungas inflytande i utveckling av samhället.

Imponerades också av den enorma snömängden i Luleå! Fotot visar en gångbana som på sommaren varken har vallar eller höga upphöjda kanter.

SAMSUNG